Ibland blir det som man tänkt sig....

Det brukar ju heta att det aldrig blir som man tänkt sig. Och när jag visualiserade min månadslånga semester i Spanien så visste jag ju hela tiden att det förmodligen inte skulle bli så som jag visualiserade det. Men när föräldrarna lämnat vid fyratiden igår, så var det ändå som att nån frihetskänsla kom över mig. Jag insåg att nu är jag här, helt ensam, och jag kan göra precis som jag vill. Ungeför samtidigt insåg jag att nu MÅSTE jag göra det jag vill. Det vill säga "Fixarföräldrarna" som oftast löser grejer innan man hunnit tänka ut att man har behovet, har lämnat landet. Kanske var det därför som jag inte blev apatisk (vilket jag blir ibland när jag inte riktigt vet vad jag ska göra), utan satte mig på cykeln tidigt i morse och cyklade in till stan. Innan dess hade jag avnjutit min havregrynsgröt med färska jordgubbar på den soliga altanen, samtidigt som jag (tack och lov) lyssnade på P1morgon.
Nu ska jag cykla till Playa de Los Locos och sola lite innan jag tar en lunch på strandpromenaden,
och jag kan bara säga: Ibland blir det precis som man har tänkt sig!