When it rains it pours

(VARNING! Detta är ett långt kverulerande inlägg som bara handlar om elände, krämpor och mediciner. Jag märkte att det var lättare att hantera eländet när jag fick raljera över det och gotta mig lite i det)

Nä, han hittade inget. (detta är ett fortsättningsinlägg) Den stackars tandläkaren lade pannan i djupa veck och förstår inte alls varför jag har så ont. Han kallade in en kollega att kolla och spekulera och det hela slutade med att de slipade ner en del av en tand som möjligen gav upphov till smärtan (eftersom jag uppenbarligen pressar tänder nuförtiden). Två dagar ska jag avvakta och sen får jag komma dit igen om det inte har hjälpt. Jag är hoppfull. Not.

Det hela resulterade i att jag lätt maniskt fick storshoppa på apoteket och leta receptfria magsårsmediciner som möjligen kunde hjälpa (sjukvårdsupplysningen hade rekommenderat pepcid Duo, vilket fick mig att mitt i natten cykla till jobbet och rota fram just den från vårt välförsedda medicinskåp. Tyvärr hjälpte det inte alls). Dessutom skulle jag hitta en värktablett som både var effektiv och skonsam mot magen (jag hade ju tyvärr knaprat Ipren i den naiva tron att den var en sån sort) och helst skulle den kunna kombineras med nån slags smärtlindring mot den sjuka hosta och halssmärta som under dagen utvecklades som en sista rest av min förkylning. (jag provade dricka varm choklad mot den såriga halsen, men det visade sig vara mindre bra med tanke på tandvärken).

Halsmedicinen (Mucoangin) var väldigt bra och magkatarrsmedicinen (Omeprazol) var också riktigt effektiv tack och lov. Värktabletten (Panodil) var godkänd. Tyvärr gav min kaffeabstinens (kaffe+magkatarr=inte bra) en så överjordisk huvudvärk att Panodilen inte räckte till. Så framåt åttatiden kapitulerade jag och drack lite kaffe ändå. Vilket inte hjälpte mot huvudvärken, men återuppväckte magsmärtorna.....

Hursomhelst så sov jag faktiskt nästan sju timmar inatt och när jag vaknade var det "bara" tandvärken och ledvärken av att ha legat ner i en hel vecka som plågade mig. Och efter den dag jag hade igår så är det nästan som himmelriket. Tyvärr är ju inte grundproblemet fixat, vilket förstås gör mig fortsatt oroad och frustrerad, men just nu ska jag bara njuta av att jag mår bättre än igår. Och klockan ett ska jag till min doktor som jag tycker så mycket om och som förhoppningsvis kan ge mig nån receptbelagd värktablett som har lite drag och samtidigt är skonsam mot magen. Och lite tröst i eländet.

PS
Jag såg en film igår om en tjej som dog i HIV. Det gav mig lite perspektiv på hur hemskt det är att ha tandvärk, halosnt, huvudvärk och magkatarr. Jag skulle inte hantera en dödlig sjukdom särskilt väl, den saken är klar.