De röda stugorna igen

Jag kan inte riktigt släppa dem. Vi körde trettio mil på småvägar runt Siljan (det är inte så långt men vi tog många avstickare..) och jag ljuger inte om vi passerade 20 små byar där ALLA hus/stugor var av timmerstockvarianten, röda med vita knutar.
Det var ofantligt vackert och charmigt, men det kändes också nästan lite löjligt, och jag som har lätt obstruerande tendenser började förstås fundera över vad som skulle hända om man ville ha en annan färg på sitt hus. Fanns det regler som tvingade alla i Dalarna att måla sina timmerhus röda, eller följde alla helt enkelt bara flocken?
Efter några dagars funderande fick jag chansen att fråga en klok dalmas med lätt naturromantiska tendenser. När jag beskrev vår resa runt Siljan och berättade om våra reaktioner på de röda stugorna tittade han först bara på mig som om jag pratade ett språk han inte förstod (vilket jag ju nästan gör, men det var inte problemet), så jag fick fråga igen; "Vad händer om någon vill måla sitt hus blått?"
"De blir idiotförklarade" svarade han, och hans ansikte uttryckte inte gnuttan av skämtlynne.
Sen fortsatte han: "Varför skulle nån vilja det? Det är en billig, vacker färg som dessutom är kärlekens färg".

Who can argue with that?