Det är något magiskt

med Stieg Larssons romaner. Jag tror inte att jag någonsin har varit med om att så totalt fastna i en bok som jag gjort med hans två romaner. Jag vill att mina supertrevliga middagsgäster ska gå hem tidigare, jag skiter i min annars heliga regel att sova 8 timmar per natt, och jag vill inte ens gå till jobbet. Och när jag läste i DN igår att hans plan var att skriva 10 romaner om Mikael Blomkvist och Lisbet Salander så blir jag helt förkrossad. Tänk att vi går miste om en stor del av dessa romaner, och värst av allt att han gick miste om att få se sina böcker bli en megasuccé.
Supersorgligt var ordet, sa Bull.