Linsa - mot bättre vetande

Jag tycker egentligen att hypen kring bloggen som företeelse är överdriven. Vem orkar läsa om andras vardag när man har fullt upp med sin egen? Och vem orkar skriva om sin vardag när man har fullt upp att leva den? Å andra sidan så händer det då och då att jag får en lust att formulera mig på mina egna villkor. Så nu skriver jag ändå, väl medveten om att det är ett försumbart antal människor som verkligen är intresserade.

onsdag, januari 07, 2009

Irriterande radioröst i P1 av alla ställen

Jag är radiot. Jag lyssnar på radio sinnessjukt mycket och det säger väl tyvärr en del om vilket rikt liv jag lever om jag kan lyssna på radio hela dagarna utan att någon hindrar mig.

Hursomhelst så var det inte en självutlämnande bekännelse om mitt patetiska liv det här skulle handla om. Det skulle handla om att jag är kräsen när det gäller radioröster. Det får inte bli för hurtigt, inte hysteriskt, inte saggigt, inte mångordigt, inte krystat, plastigt eller okunnigt. Därför lyssnar jag nästan alltid på P1, framförallt på morgnarna. Men de senaste dagarna har en av deras julvikarier gått mig fullständigt på nerverna. Hon leder ett av Sveriges tyngsta samhällsprogram och låter som att hon försöker dölja sin okunskap med sin sängkammarröst.
Hon lyckas inte och jag blir galen.
Galen av att hon har fått ett jobb som hon inte klarar av (hur gick det till?), galen av att jag inte har något bra alternativ och VERKLIGEN inte vill ha det tyst på morgonen, och galen av att jag verkligen vill höra om den senaste utvecklingen i Gaza. Samtidigt är det ju helt meningslöst att ringa till radion och skälla. Det kommer inte att förändra något, det begriper jag verkligen.
Men ändå. Snälla ta bort henne!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida