En fasansfull kombination

Är det praktiskt möjligt att vara slarver och pedant på samma gång?
Svar; Ja.
Jag har begåvats med denna olyckliga kombination av egenskaper och det är ingen picninc vill jag lova.
Jag har nämligen en tendens att slänga saker precis där jag står och skjuta upp nödvändiga städningsaktioner till en annan dag. Det ligger tidningar på toaletten, tentor på hallbordet, inbetalningskort på köksbordet, tre par jeans och fem tröjor (minst) på stolen jag använder när jag sitter framför datorn. Lägg där till mjölkförpackningar med bäst före datum förra veckan i kylen, 3 tomma balsamflaskor i badrummet och tre använda engångsgrillar på balkongen (det grillades inte där..) så hajar du ungefär problemet.
Och i en perfekt värld hade jag varit en person som tycker att pappershögar på skrivbordet och lite tomma förpackningar här och där inte skadar någon (för let´s face it, det gör de inte). Men icke sa nicke. Jag blir ohyggligt frustrerad av att inte ha ordning på mina saker. Jag får inte gjort nånting av vikt när min hjärna hela tiden störs av odiskad disk, högar med inkommande post och för många skor i skohyllan.
Konsekvensen är att en skrämmande stor del av mitt liv går ut på att röja, rensa och städa för att ens kunna göra något annat. Oftast är jag så trött och less på plikter när jag är färdig att jag skiter i det jag skulle gjort från början. (ja ofta hinner jag inte ens färdigt utan stupar precis innan det värsta av allt ska göras, nämligen dammsugningen)
För att råda bot på denna påfrestande situation organiserar jag och organiserar mina lådor, garderober och hyllor, för att verkligen ha utrymmena där de behövs. Allt för att eliminera risken för att fel sak ska hamna på fel plats. Och jag har blivit ganska duktig måste jag säga. Så duktig att min mamma är lite bekymrad över att jag slänger för mycket saker. Hon tycker att jag är för osentimental, och att jag måste hålla i sakerna för framtiden. (fast jag skulle vilja se hur det såg ut hos henne om det var hon som bott i samma tvåa i tio år...).
Men idag slängde jag till exempel en gammal sångbok för studenter som jag legat på i femton år. Vad fan ska jag med den till? (jag, menar det är Internet-tider nu) Eller smyckena som jag aldrig använder, utan som bara stökar till mitt smyckeskrin och gör det omöjligt att hitta något överhuvudtaget. (dessutom är jag rädd att många av de där smyckena har gett nån stackars kines stenlunga, så det är nog bäst att rensa samvetet..) Nej, det är lika bra att rensa bort allt som stör tankeflödet. Hur ska man annars kunna leva i nuet?
En sak slänger jag däremot inte. Det är ett litet grönt häfte från Lärarnas Riksförbund som nån gett till mig nån gång. Det är fullt med ordspråk, och varje gång jag städar hittar jag nåt i den där boken som gör mig glad. Så den får stanna, om inte annat så för att ge mig en belöning nästa gång jag rensar...

"Lycka är en hållplats mellan för litet och för mycket"
Channing Pollock