Det här med Bobby -Vilket jävla hyckleri

Bobbys död är tragisk och vedervärdig, ja rent av motbjudande.
Men motbjudande är också mediahypen efteråt, måste jag säga.
Nu ska det göras dokumentärer, samlas in pengar och skrivas spaltkilometrar om barnmmisshandel. Kändisar skickar sms för att skänka pengar och alla ondgör sig över tillståndet i samhället när det som hände Bobby kan hända.
Och jag säger bara; Sent ska syndaren vakna.
För kom inte och säg att det är en nyhet för er att barn blir ihjälslagna. Att familjer lever i förtryck, att kvinnor mördas av män som inte står ut med deras frigörelse, att familjer lever långt under existensminimum, att ungar knarkar ihjäl sig och så vidare och så vidare.
Ni vet allihop, men var är ni när det verkligen bränner till? När kvällstidningarna slutar skriva skrämmande detaljerade historier om hur Bobby blev torterad, när ni står öga mot öga med en verklighet där någon sträcker ut en hand och behöver er hjälp?
Kom igen den dan ni är beredda att ställa in fredagsgrillen för att nattvandra, eller då ni accepterar ett kommunalt beslut om att grannhuset ska bli behandlingshem, eller den dagen ni tvingas anmäla en nära vän som slår sina barn. Ni gör inte det. Ni pallar inte trycket när det verkligen gäller och därför tycker jag att hela debatten om Bobbys död är en enda lång tragisk föreställning i hyckleri.