Linsa - mot bättre vetande

Jag tycker egentligen att hypen kring bloggen som företeelse är överdriven. Vem orkar läsa om andras vardag när man har fullt upp med sin egen? Och vem orkar skriva om sin vardag när man har fullt upp att leva den? Å andra sidan så händer det då och då att jag får en lust att formulera mig på mina egna villkor. Så nu skriver jag ändå, väl medveten om att det är ett försumbart antal människor som verkligen är intresserade.

söndag, februari 11, 2007

En inte så liten fadd eftersmak

Naturligtvis såg jag melodifestivalen i alla fall.
Naturligtvis vann The Ark.
Och naturligtvis älskade folket Marie Lindberg från Munkedal.
Och hon verkar vara en fantastiskt ödmjuk och härlig tjej, så därför känns det extratrist att skriva det här men; Tjenare vilket konspiration vi är utsatta för!

Efter att det i flera år har ifrågasatts hur urvalet går till inför melodifestivalen, efter att kritik riktats mot att G:son har en triljon bidrag med, utan att någonsin annars ligga på några listor, och efter att man mumlat om vänskapskorruption bland Christer Björkmans vänner och för stor dominans av Bert Karlssons allierade, så händer detta. Det är klart att det är för bra för att vara sant. Det är tre år sedan tösabiten skickade in låten för första gången och jag VÄGRAR tro att det var det bästa rookiesarna och de oetablerade artisterna hade att erbjuda melodifestivalen.
Jag vill inte på något sätt vara kaxig, jag vill bara för att ge ett perspektiv säga, att det där hade jag gjort bättre. Jag hade skrivit en bättre låt, jag hade sjungit den bättre och jag hade haft ett bättre engelskt uttal. Jag hade däremot aldrig vågat stå inför allt folket och hade aldrig klarat fingerplocket på gitarren. Men ändå. Jag är ju för fan inte ens musiker.

Så man undrar ju lite hur det gick till. Så läser man (och det är väl märkligt att det inte kommer fram förrän nu) att tjejen är gift med basisten i Date, ett av Bert Karlssons mer omhuldade dansband (han har bland annat planterat nån Fame Factorykille i bandet). Så det är klart att hon inte kom från ingenstans. Och det är klart att nån kom på att det behövdes en "livet är en Schlager-ingrediens" (filmen med Helena Bergström) i melodifestivalen.
Och det är klart att svenska folket kollektivt gick i fällan.
Shit, vilka suckers vi är.

Etiketter: ,

9 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Du har antagligen rätt.
Men låten var bra ändå.

11:22 fm  
Blogger Linsa sa...

Det värsta är att jag inte kan bedöma det. Jag var så upptagen av att vara chockad över uttalet och oroa mig över att folket skulle gå i fällan att jag faktiskt inte riktigt kan bedöma låten. Och nu kan jag inte hitta den nånstans för att lyssna igen.

11:48 fm  
Blogger Linsa sa...

Nu har jag hört låten igen, och så här är det:

Hon känns helt uttryckslös, låten har ingen refräng, och inget slut.
Hon skaver rätt rejält i tonerna och engelskan är fortfarande värdelös.

Jag är ledsen men jag fattar INGENTING. Vad har den här låten som jag har missat?

12:48 em  
Anonymous Anonym sa...

Jag har lyssnat några gånger till.

Jag tycker inte hon känns uttryckslös, möjligtvis nervös.
Låten har tyvärr en refräng. Jag gillar låtar utan.
Håller med om att slutet är svagt, men slut tar den..
Hennnes uttal är inte det bästa, håller jag med om.

Jag tycker dessutom om konceptet att framföra sin egen låt vilket båda vinnarna gjorde. Om vi inte är lurade på den punkten förstås.

Jag tycker om melodin.

5:25 em  
Blogger Mikusagi sa...

Jag tycker att låten var riktigt fin och det är nog möjligt att komma med utan kontakter.

5:28 em  
Blogger Linsa sa...

Jag är kanske en fullblodscyniker när det gäller schlagervärlden.
Men jag har å andra sidan inte åsiktsmonopol, så det är helt koej att gilla låten. Jag förstår bara inte varför.

9:30 em  
Blogger Über sa...

Fan vad skönt! En till person med huvudet på skaft! Man kan bara hoppas på att folk skärper till sig i Globen!

11:12 em  
Blogger Jossan sa...

Hallå ja! Vet du att detta kändes så viktigt att jag var bara tvungen att bli riktig medlem och inte bara tjuvläsande för att kunna vara med och kommentera. Har sett alla melodifestivalerna och tycker, till skillnad från dig att det är urkul med flera tävlingar. Det får gärna fortsätta nästa år (bara C B försvinner från rutan). Men jag fattar inte heller alls hur småskolefröken kunde vinna. Brydde mig inte så mycket om vare sig text eller melodi (vilket givetvis är helt fel eftersom det är det man tävlar med, men det skiter jag i) för jag satt hela tiden och rös för att hon sjöng falskt (eller snart skulle sjunga falskt). Hur kan så många människor inte bry sig om det? Och inte i en enda recension eller krönika har jag sett någon ta upp det. Är det lite heligt att sänka en fröken eller? Jag fattar att det kanske bara handlar om att hon var ovan vid att uppträda och det är ju osis för henne. Men snälla nån, hon sjöng falskt!

8:16 em  
Blogger Linsa sa...

Wow! Vilken ära!
Som du märker så har ju jag också ändrat inställning i mellofrågan (förutom när det gäller CB).
Och när det gäller falsksången så tror jag att det dels är tabu att såga en fröken, men jag tror också att en massa folk faktiskt inte här falsksången. tro det eller ej.

8:39 em  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida